LÄKNINGSTIDER OCH PLACERING
Observera att detta bara är ungefärliga läkningstider, då många faktorer kan spela in på hur lång/kort tid det tar att läka. Skötsel allmäntillstånd och infektioner/sjukdomar kan påverka en piercing drastiskt. Varje piercing har även en kort beskrivning om vad man bör tänka speciellt på.
ÖRONEN
Läkningstid: Varierar, beroende av var på örat piercingen sitter. I öronsnibbar läker piercingen oftast på fyra-sex veckor, brosk och liknande tar oftast åtta veckor och längre.
TUNGAN
Läkningstid: Tre-sex veckor.
Sug gärna på is, vilket håller svullnaden nere. På morgonen är tungan oftast lite mer svullen än på dagen. Om man har huvudet lite högre de första dagarna så minskar oftast svullnaden. Undvik att leka med den de första dagarna, helst de första veckorna.
LABRETT / LÄPP / MOUCHE / KIND
Läkningstid: Fyra-åtta veckor.
Kinder tar oftast längre tid än åtta veckor. Dessa piercings sitter ovanför eller under läpparna generellt, och är oftast lätta ha att göra med. På grund av att slemhinnor svullnar en del under läkningen, så sätter man i ett smycke som är lite för stort, för att tillåta svullnad. När piercingen är läkt brukar man byta ner tillett kortare/mindre smycke. Ett vanligt fenomen, speciellt i början är att man vill leka med tungan på insidan, vilket kan leda till irritation. Piercingen är sällan till bekymmer vid rakning, man plockar helt enkelt bort den vid rakningen. Under läkningstiden rakar man så nära som möjligt och sedan klipper de närmaste hårstråna med en fin sax.
NÄSVINGEN
Läkningstid: Sex-åtta veckor.
En liten pärla eller ring är det vanligaste smycket som sitter i näsan. Näspiercing Septum drar ihop sig fort, vilket gör att man inte bör plocka ur smycket för tidigt, för då kan det vara svårt att sätta i dem igen.
SEPTUM
Läkningstid: Fyra-åtta veckor.
Denna piercing är utförd i den tunna skiljevägg som finns mitt i näsan och lätt att dölja. Ringar, barbells eller hästskor är vanliga smycken. Är denna piercing väl läkt finns det en uppsjö av smycken att välja emellan, speciellt om man töjer hålet.
ÖGONBRYN
Läkningstid: Fyra-åtta veckor.
En piercing som många försöker göra själv, men kan vara svårläkt. Den sitter på ett utsatt ställe och lätt kan irriteras av att man fastnar med kläder och drar Ögonbryn i den. Ögonbrynspiercingen är relativt känslig för hur kroppen mår, och kan lätt krångla om man är ofta sjuk eller festar hejdlöst under läkningstiden. Många väljer att sätta i en liten böjd stav i piercingen, då denna inte “sticker” ut i samma utsträckning, även om man fortfarande bör vara försiktig med den. Tack vare att piercingen sitter ytligt, riskerar den med tiden att börja migrera, Earl vilket gör att kroppen sakta stöter ifrån sig smycket. Genom att en piercing utförs av någon som är kunnig och med ett bra val av smycke, så minskar man den risken.
NAVEL
Läkningstid: Tre-nio månader.
En vacker piercing som lätt går att dölja om man vill. Den är känslig för slitage från kläder och läker oftast bäst med en navelbarbell. Kan ibland migrera, dvs att kroppen sakta stöter ifrån sig smycket.
NAPE/STERNUM
Läkningstid: mer än 8 veckor
Alla är sk surface piercings, alltså en piercing som ligger längst med en hudytan snarare än att de går rakt igenom från hudyta till hudyta som till exempel ett öronsnibb gör, de tenderar att kunna migrera ur kroppen och vill gärna ta tid att läka, piercingen kräver lite tålamod för att funka bra; Nape sitter i rakt över nacken medan en sternum sitter i huden på bröstbenet.
SMILEY
Läkningstid: oftast 4-6 veckor
Smiley är en visuellt vacker piercing som sitter i den lilla strängen av vävnad som förbinder överläppen med tandköttet, den har fått sitt namn över att den oftast bara syns när man ler, piercingen läker likt en tunga väldigt enkelt, men tack vare den sitter i en ganska tunn vävnadsbit så kan den börja vandra ut ur kroppen.
VERTIKAL LABRET
Läkningstid: oftast 4-8 veckor
En vertikal labret sitter inte rakt igenom läppområdet utan går in under läppen och kommer upp ur den röda delen av läppen, den läker lätt och är sorgligen nog en piercing som fick onödigt dåligt rykte tack vare att många som försökte göra det placerade den fel, rätt placerad så brukar den funka utmärkt, många personer som haft problem med tandkött vid en läppiercing väljer en vertikal labret, då man kan få en vacker visuell piercing som inte går in i munhålan.
VERTIKAL EARL
Läkningstid: varierar rejält 3-12 månader
En vertikal earl sitter vid näsryggen, men istället för att går rakt över så går den rakt upp från näsryggen upp mot pannan, en vertikal erl är visuellt vacker men kan vara krånglig att få att stanna, de tenderar att kunna börja migrera och är känsliga för slitage, ett alternativ istället om man vill ha ett smycke i pannan är ett sk dermal anchor.
INDUSTRIAL/ORBITAL
Läkningstid: varierar, överkanten av örat kan ligga på 3-6 månader
Industrial eller orbital är två namn på samma sak, nämligen när man har ett smycke som passerar genom två hål, Industrial kallas det om det är en stav, använder man istället en ring kallas det orbital.
Det är en rolig och visuellt äventyrlig piercing, de vanligaste placeringarna är öron, då först och främst örats överkants, där brosket lämpars sig väl för att ha en stav rakt igenom två separata hål, ibland kan den här typen av piercing vara svårläkt, då överkanten av örat gärna utsätts för slitage och irritationer.
TRAGUS/CONCH/HELIX/DAITH/ROOK
Läkningstid: varierar oftast mellan 6-12 veckor
Tragus(triangelformade hudbiten vid hörselgången)conch(innerörat), helix(överkanten av örat), daith och rook(sitter i de små vecken ovanför hörselgången) är alla broskpiercings som sitter i örat olika delar, de delar liknande läkningstider, vilket brukar vara längre än öronsnibbens och att de kan ha en tendens att lättare drabbas av ärrbildningar, speciellt överkanten av örat(helix) vill ibland dra ut på läkningstiden,
EARL/ERL/BRIDGE
Läkningstid: 2-3 månader, men kan ibland ta över ett år
Erl har fått sitt namn efter den första person som utförde en sådan piercing, en kille som kallades erl, den kallas nuförtiden även för bridge. Piercingen sitter rakt över näsryggen och man kan ha både ring och stav i piercingen, även om man oftast nuförtiden enbart använder stavar, den kan ibland vara svårläkt och dra ut på tiden, så piercingen kräver lite tålamod för att man ska få ett lyckat resultat.
DERMAL ANCHOR
Läkningstid: 3-6 veckor beroende på placering
Dermal anchor är egentligen inte en piercing utan snarare ett ytligt hudimplantat, vilket gör att den har sina egna egenheter jämfört med dem. En Dermal anchor sitter strax under hudytan och kan tekniskt sett placeras vart som helst på kroppen, men stela ytor på kroppen som pannan, kindernas överdel och bröstkorgen tenderar att funka bättre, området som utsätts för mycket slitage eller kroppsrörelser funkar mindre bra.
Dermal anchor har många potential; man kan uppfinna helt nya sätt att utsmycka sig med än tidigare var möjlig med den begränsade teknik som var tillgänglig.
DERMAL PUNCH
Läkningstid: 2-4 veckor beroende på placering
Dermal punch är ett snarare en metod man använder än en placering av en piercing, en dermal punsch används till att göra ett större hål i kroppen i ett område som är svårt att töja; näsvingen, conch och helix är området som man med fördel kan göra ett hål med biopsy-verktyg, storlekarna finns från 1.5mm upp till 8mm, de små storlekarna behöver man ha ett smycke i medans de större storlekarna många gånger kan läkas ”fritt” efter ett par dagar.
Dermal punsch hål läker väldigt bra med få komplikationer, men tekniken är onödig på områden som är lättöjda, örats underkant är bättre att göra en standard piercing än att göra en dermal punch, man vill hellre ha kvar så mycket vävnad som möjlig på en sådan placering än att ta bort den i onödan, det gör det senare enklare att nå större storlekar ifall det är målet med öronsnibbspiercingen.
BRÖSTVÅRTA
Läkningstid: Tre-sex månader.
Bröstvårtan är en klassisk piercing för bägge könen. Vanligast är horisontala piercings men även vertikala eller diagonala förekommer.Bröstvårta Den kan vara känslig för slitage, så man bör vänta tills den är läkt innan man börjar “leka” med den.
Kvinnliga bröstvårtor kan ibland läka långsammare än manliga på grund av hormonrubbningar, likaså kan de ibland ömma i samband med dessa.
Manliga bröstvårtor är ibland så små att det är direkt olämpligt att pierca i bröstvårtan, utan man lägger piercingen direkt bakom denna.
KLITORISKAPPA / PREPUCE
Läkningstid: Två-fyra veckor.
En relativt snabbläkt/enkel piercing att ha att göra med. Oftast tas den vertikalt, men går även att göra horisontalt om man har en rimligt välutvecklad skinn-kappa. Bäst är att sköta sin intimhygien som vanligt. Starka rengöringsmedel irriterar mycket och kan åstadkomma bekymmer. Man bör undvika sexuell kontakt under läkningen, då detta område oftast utsätts för tryck. Det finns även en ökad chans för överföring av sexuella sjukdomar och liknande vid en oläkt genital piercing, oavsett om den är manlig/kvinnlig. Man bör därför använda kondom, även en tid efter läkningen är över.
INRE BLYGDLÄPPAR
Läkningstid: Två-fem veckor.
Samma som klitoriskappan, en piercing som läker snabbt. Ringar är de vanligaste smyckena och man kan lätt dekorera med flera i varje. Ju längre ner man kommer, desto mer irritation och längre läkningstid blir det. Cyklar man mycket/åker MC så kanske man bör undvika dom längst ner.
PRINCE ALBERT (PA)
Läkningstid: Två-sex veckor.
En enkel, effektiv piercing som skänker glädje för både bäraren och dess partner. En ring på 2,4 millimeter är att rekommendera under läkningen, och piercingen är lätt att töja. En ring som kulan sitter ordentligt på brukar sällan vara till bekymmer när man t.ex. använder kondom. En irriterande egenhet är att en nygjord PA kan småblöda några dygn efter man gjort den, och kan svida när man kissar. Morgonurinen kan vara den värsta, då den är mer koncentrerad. Drick gärna ordentligt med vätska och urinera ofta, så svider det sällan.
FRENUM
Läkningstid: Tre-åtta veckor.
En enkel piercing som sitter innanför strängen nedanför penishuvudet. Vanligen bärs en liten ring eller barbell under läkningen. Barbells rör mindre på sig och föredras av en del.
HAFADA / SKROTUM
Läkningstid: Sex-tio veckor.
En vacker och ren, visuell piercing. Man kan delvis placera dem längs “sömmen” på framsidan, men även vid sidorna. Under läkningen används ofta en ring, men en bananabell brukar fungera bra också. Många gör flera hafadas, men att göra många samtidigt brukar försvåra läkningen och leda till problem.
PUBIC
Läkningstid: Sex-tio veckor.
En vacker piercing som är belägen på pubesberget. Den kan dock läka långsamt och i värsta fall stötas bort helt. För maximal chans för läkning så bör den placeras rakt ovanför penis. Detta för att minimera irritation.
FÖRHUD (FORESKIN)
Läkningstid: Fem-åtta veckor.
Enkla piercings som är lätta att töja om man vill ha tjockare smycken i. Den brukar svullna en del efter man har gjort den, så man bör inte pierca mer än en till två gånger.
SKÖTSELRÅD VID PIERCING UTANFÖR MUNHÅLAN, OVANFÖR MIDJAN
Många studios använder olika rengöringsmedel, men jag brukar rekommendera att man behandlar ett sår som rent om det utförts på en piercingstudio och behandlas som en rent sår vid såromläggning.
DU BEHÖVER: Tops och Natriumklorid (Koksaltlösning = Koka upp 1 liter/2dl vatten häll i 1 msk/0,5tsk salt).
1. Tvätta händerna ordentligt, ta en tops med koksaltlösningen och börja försiktigt rengöra från piercingen och utåt, undvik att vrida smycket tills det är helt rengjort från sårrester, ludd och andra partiklar, i början bör man oftast tvätta den 2 ggr/dagligen.
2. Tvätta smycket genom att endera vrida det så dess insida kommer ut (ring, hästskobarbell) eller tryck det försiktig upp/ner (barbells, bananabells) och tvätta delarna som man kommer åt, vrid sedan försiktigt smycket till orginalläget.
3. Om du vet att en piercing riskerar att utsättas för mycket irritation, en smart ide vore att köpa sk luddfria, sterila kompresser, som har en glatt, nästan plastig yta, och tejpa över den med sårtejp, oftast är det navlar och bröstvårtor man pratar om, men andra surface piercings kan må bra av detta extra “skydd”.
4. Ta inte under några omständigheter på din piercing med otvättade händer, eller låt andra göra det; vanligaste infektionsanledningen är just dålig handhygien.
5. Undvik allmäna solarium, allmäna pooler, klorerat vatten, och liknande platser under läkningen.
6. Vid utsatta piercing som navlar, ögonbryn och bröstvårtor, samt piercings i brosk, var försiktig med slitage, tryck och all irritation, många personer kan irritera navelpiercings när de sitter ner, utan att de tänker på det, för man sjunker gärna ihop framåt, och kan sätta tryck på navelsmyckena, speciellt de som har ringar i sina navlar krånglar det lätt för av denna anledning.
7. Undvik seriöst fylleri/droganvändning under läkningen, mindre mängder känner de sällan av, men kontinueligt så kan de börja må väldigt dåligt.
8. Om piercing ser fin ut, och det inte är några större mängder sårtvätska eller ludd som fastnar, kan man börja tvätta en gång om dagen, om den börjar krångla, eller se mer irriterad ut, återgå till två gånger om dagen tills den börjar se bättre ut.
SKÖTSELRÅD VID LABRET, LÄPP, MOUCHE, KIND OCH TUNGA
Dessa piercings sitter i munnen om man bör därför vara väldigt noggrann med hur man hanterar dem. I munhålan finns ett flertal obehagliga bakterier och man kan få obehagliga infektioner om man missköter orala piercings.
DU BEHÖVER: Corsodyl/Hexident. Om det är en piercing som även sitter på utsidan munhålan, så behöver du även Tops och Natriumklorid (Koksaltlösning = Koka upp 1 liter/2dl vatten häll i 1 msk/0,5tsk salt).
1. Sug försiktigt på is de första timmarna; en oral piercing kan svullna en hel del, först och främst tungan, men även läpp, kinder och labretter kan svullna upp ordentligt.
2. Skölj munnen med antibakteriella medel två ggr/dag, följ instruktionerna på flaskan. Om piercingen även sitter på utsidan av munhålan, behandla dem som punkt 1 och punkt 2 på ovanliggande skötselråd (tvätta rent först, vrida smycke efteråt).
3. Tvätta händerna och kontrollera att kulorna sitter fastdragna ordentligt om det är en labret, tungpiercing eller en annan piercing som har ett gängat smycke i sig, en dåligt åtdragen kula kommer skruva upp sig och endera hoppa iväg eller hamna i din mage av misstag.
4. Vid piercings som sitter på utsidan av munnen (labret, mouche, kind eller läpp) bör man undvika allmäna pooler, klorerat vatten, allmäna solarium och liknande inrättningar.
5. Dra ner eller upphör ditt intag av alkohol, droger, cigaretter, snus, krydstark mat, starka halstabletter eller annat som kan tänkas irritera piercingen. Det är lätt att det blir ärrvävnad i området, vilket kan vara obehaglig och se otrevlig ut.
6. Skölj gärna munnen med vatten efter du äter något, matrester kan lätt irritera piercingen om de hamnar i såret.
7. Undvik oralkontakt/oralsex under läkningen, din partner har också bakterier som kan hamna i din piercing, även om du sköljer med antibakteriella medel.
8. Kom ihåg att byta ner till ett mindre smycke, alla orala piercings görs med smycken som är något större än normalt, det är för att tillåta svullnad och undvika obehagliga trycksår som annars kan uppstå om smycket blir för tight, om man inte gör det kan man lätt skada både tandkött eller tänder i onödan.
SKÖTSELRÅD VID GENITALA PIERCINGS
Piercings i genitalierna mår oftast dåligt av starka tvättmedel, speciellt kvinnor kan få obehag av starka medel då det stör deras PH-balans. En bra genitaltvål är oftast att föredra, tex lactasyd är populär för det ändamålet.
1. Tvätta händerna ordentligt. Ta sedan tvål och arbeta upp ett lödder och ta försiktigt bort sårskorpor och beläggningar när smyckets utsida är helt ren, först då kan man vrida smycket och tvätta mera.
2. Undvik oral/handkontakt med oläkta genitalpiercings, även om det är din fasta partner så kan det åstakomma infektioner.
3. Ge den tid att läka innan man börjar ha sex. Hur länge man bör ta det lugnt beror från piercing till piercing, rådfråga piercaren.
4. När man har sex, använd kondom. Även om det är ens fasta partner så kan kontakten med könsvätskor åstakomma irritation och infektioner så var försiktig.
5. Undvik allmäna pooler, klorerat vatten, allmäna solarium osv. Det kan lätt åstakomma problem om man har otur.
6. Byt underkläder varje dag, vilket kan innebära en lättare läkning. Undvik även “tighta” underkläder, speciellt män kan ha mycket obehag av att smycket vrider sig, om man har för tighta underkläder under läkningstiden.
7. Se till att ha rätt smycke för piercingen. Vid exempelvis PA använder man gärna en lite för stor ring och när den har läkt en del så mår den ibland bättre om smycket byts ner till en lite mindre variant.
8. I allmänhet, var försiktig med den och undvik att falla för frestelsen att börja använda den för tidigt. Det är lätt att det uppstår ärrvävnad och svullnad i samband med att man börjar leka med dem för tidigt. Tålamod är en dygd, även vid piercings.
JAG HAR FÅTT MIN PIERCING GJORD…
VAD KAN JAG FÖRVÄNTA MIG UNDER LÄKNINGEN?
För att man ska få en så snabb läkning som möjligt bör ta hand om den ordentligt under läkningstiden, det kanske låter självklart men i många fall så är det bristande eftervård som kan få en piercing att börja krångla.
Under den första tiden (vilket kan vara från några dagar till några veckor) så kan en piercing vara lite röd och svullen, speciellt om den sitter i slemhinnor, som läppen eller tungan.
Det är heller inte ovanligt att man kan ibland ha småblödningar i efterhand, speciellt Prince Alberts är kända för att kunna blöda efter man gjort dem, en rodnad/rödhet kring piercinghålet är också normalt, och ett utflöde av något som liknar en gulvit vätska, detta är sårvätska och bla restprodukter från läkningsprocessen.
Man kan säga att det finns huvudsakligen tre risker med en piercing, och korrekt förfarande minimerar chanserna för alla tre. De tre huvudgrupperna är:
INFEKTIONER
En infektion kan uppstå när man kommer i kontakt med skadliga bakterier, virus eller mikroorganismer, de flesta infektioner kommer från något av följande:
1. Man vidrör piercingen med orena händer; oavsett om man “bara” tar i smycket eller pillar i sårkanterna så kan det leda till bakterier får tillträde till kroppen, man räknar med att detta kanske står för över 50% av alla infektioner i piercings.
2. Oral kontakt med piercingen; munhålan innehåller en mängd bakterier, varav ett flertal kan åstadkomma infektioner, streptoccocer kan tex åsamka obehagliga och svårläkta infektioner.
3. Kontakt med andra kroppsvätskor; blod, sårvätska och könsvätska kan lätt överföra obehagliga infektioner.
4. Bristande personlig hygien kan leda till problem, delvis kan man få bekymmer av kroppens egna bakterier, delvis hjälper det andra bakterier att lättare åstadkomma infektioner.
5. Bad i pool, allmäna solarium eller i vatten som ser eller luktar konstigt kan åstadkomma problem, allmäna bassänger innehåller delvis klor som irriterar piercingen, men kan även innehålla bakterier som är vilande genom sk “sporbildning”, i väntan av en gynnsam miljö, som en oläkt piercing. Allmäna solarium används av många människor, vilket gör att det kan finnas mycket bakterier i omlopp, vilket ökar infektionschanserna.
De första tecknen på att en infektion har uppstått brukar vara att man får en allvarlig rodnad, svullnad eller hårdhet i området, smärta och ömhet, speciellt om det “spränger” eller “bultar” i området, om området känns spänt och oelastiskt kan det vara tecken på en kraftig, underliggande infektion, speciellt om man upplever obehag om man pressar på den. Infekterade piercings brukar ha ett utflöde av en tjock gul/grönfärgad massa, som kan även vara blodblandad pga av bakterie angrepp i sårväggarna.
Om man tror sig ha en infektion, bör man snarat söka sig till en läkare eller piercare, desto snabbare man åtgärdar problemet, desto mindre chans för allvarliga problem, samt att det minskar tiden som det tar för kroppen att återhämta sig från infektionen och förhoppningsvis påverka läkningstiden minimalt.
Man ska INTE ta ur smycket, piercings är inte öppna sår; utan ett sk sticksår, så länge smycket sitter i såret så fungerar det som ett dränage, och gör att var, blod och sårvätska avlägsnas genom hålen, samt tillåter att piercingen “andas”. Smycket i sig själv åstadkommer inte infektionen, bakterier och virus gör det. De flesta smycken är tillverkade av ett dött, ickeorganiskt material, som Titan och kan därmed inte på egen hand infektera en piercing. Man kan få allergi utav ett smycke ja, men inte infektioner, i alla fall inte om det var rent från början.
Att gå med en obehandlad infektion i kroppen är inte tillrådigt, dels kan mer elakartads infektioner få fäste, tack vare att kroppens immunförsvar och förmåga att bekämpa infektioner i området kan bli påverkat negativt, dels kan infektioner bli mer eller mindre kroniska och kan komma och gå i åratal innan de försvinner, och brukar då lämna fula, missfärgade ärr efter sig.
ALLERGIER
Är något som de flesta som piercar sig är oroade över, om inte annats så borde man ha det. En del personer har redan utvecklat en nickelallergi i tidig ålder och är därför rädda för att göra fler hål, då man kanske kan förvärra sin allergi. Det finns två allergier som man kan prata om som risker vid piercings; Nickelallergi och latex/gummi allergi, utav dem två så är nickelallergin dem vanligaste.
Nickel är vanligt förekommande i mer eller mindre i silver, rödguld, vitguld, sk “vitmetall” och faktiskt i en del piercingmaterial, bland annat i det så kallade “kirurgiska” stålet. Vad som gör nicklet farligt är dock inte mängden i materialet utan hur lätt det löses ut från metallen. Ett föremål som innehåller mycket nickel, men nicklet är hårt bundet till legeringen och därmed inte avger en mängd som allergiker kan reagera på är därmed säkert för dem att använda, mellan ett föremål som innehåller lite nickel, men det är lättlösligt, är ett problem för allergiker. Silver och röd/vitguld är ädla metaller som har nickel i sig och just ädla metaller som är legerade med oädla metaller reagerar mycket starkt på varandra, och kan därför vara olämpliga att ha i läkande piercings, då blod och sårvätska får metallerna att reagera på varandra i legeringen. Denna reaktion är lätt synlig på tex silver som svartnar utav oxideringen, och guld, som kan i extrema fall ärga och grönfärgas (innehåller koppar/nickel) denna oxideringen kan även tas upp av läkande vävnad och missfärga hålen.
Silver är den metall som flest är känsliga mot, därefter vitguld och sist rödguld, rödguldsallergi är ovanlig, men man räknar med att kanske så mycket som 3-4% av alla de som är känsliga mot nickel är känsliga även mot denna metall.
Latex/gummi allergi har dykt upp på senare år, först och främst i samband med de svarta sk O-ringarna som används för att fästa visa smycken, som stora tunnlar i öronen och liknande, det finns dock alternativ och man kan istället använda O-ringar som tillverkas utav silikon, och därmed är säkert för latexallergiker, ett annat alternativ är annars att använda smycken som är “sadlade” som kan hålla sig på plats utan O-ringar.
Tecken på en allergisk reaktion brukar dyka upp med först lindriga symtom och sedan öka så länge man är i kontakt med det man är överkänslig mot, symtomen brukar yttra sig som klåda, irritation, sveda, ömhet, huden kan få utslag och börja flagna, det är heller inte alltid obehagligt eller uppenbart att allergin kommer från området, utan man kan få känningar på andra ställen, oftast är dock allergin lokal, dvs i det området smycket sitter i, i värsta fall kan området svullna kraftig och ur hålet kommer en genomskinlig vätska ut, som bildar som skorpor kring hålkanterna. Lymfkörtlarna kan svälla upp och börja ömma i samband med detta och obehagen kan öka kraftigt, speciellt huden kan se oroväckande ut, om man får en sådan kraftig allergisk reaktion bör man uppsöka en läkare.
Att byta smycke är ett måste för att bli av med en allergisk reaktion, eller avlägsna piercingen helt och hållet.
Läs mer om allergier här.
ÄRRBILDNING
När man piercar sig så uppstår ärrbildning i området, det är bland annat “tunneln” genom kroppen som bildas utav ärrvävnad, vissa områden har en större chans för kraftigare ärrbildningar; områden med dålig blodcirkulation, brosk, områden som utsätts för mycket slitage samt samtliga ytliga piercings.
För att undvika onödig och missprydande ärrvävnad så är det först och främst sk mekaniskt slitage som man kan undvika, alltså när man fastnar, rycker, sliter och drar i en piercing endera av olyckshändelser eller med mening. Några piercings som är känsliga för sådant är till exempel navlar och ögonbryn, vilka är kända för att lätt bli irriterade av konstant nötning, men även piercings som tunga och läpp kan bli irriterade om man sitter och leker mycket med dem i början. Överkanten av örat, genom brosket, kan även den få lätt med ärrvävnad, då man gärna fastnar, rycker och drar i den med kläder, hår och liknande, men även när man sover, då man placerar en hel del tyngd just på detta område.
Ärrbildning i sig själv är inte farligt, men kan vara missprydande, speciellt om de är väldigt mörka eller förhårdnader, med tiden bleknar ärrvävnad men en del kan kvarstå under lång tid, så det bästa är helt enkelt att förebygga problemen, så att bekymren inte uppstår till att börja med.
I samband med ärrvävnad så kan det vara på sin plats att ta upp en fråga som många har i sina huvuden; om man tröttnar, hur mycket försvinner piercingen? Blir ärren stora? Hur mycket kan man töja och det går tillbaka?
Fina läkta hål är det bästa, de drar ihop sig bäst, innehåller minst med ärrvävnad och brukar bli väldigt diskreta, i de flesta fall nästintill osynliga, töjda hål på upp till 10mm kan lätt dra ihop sig till väldigt små hål om man varit försiktig när man töjt, men det beror även lite på vart man har töjningen, brosk drar oftast inte ihop sig lika bra, men öronsnibbarna drar hyfsat fort ihop sig. Hål i läppen läker snabbt igen, men lämnar oftast en liten vit “fläck” där den varit på huden, hål i tungan försvinner oftast spårlöst, om man inte vet vad man ska leta efter så hittar man dem inte.
En bra tumregel är att desto mindre en piercing krånglat, desto mindre ärrvävnad får man och desto finnare är blir det ifall man tröttnar och plockar ut piercingen.